Archive for the '1' Category

Krönika Det viktiga är att budgeten går ihop

mars 11, 2008

Björn Rosdahl om hur pengarna styr skolarbetet


KULTUR. ”Vet hon inte att London ligger i England?” Min åttaåring var chockad av tjejen i Klass 9A. Jag är mer luttrad. Jag har haft gymnasister som varken kunnat peka ut Afrika eller Amerika — eller för den delen Ängelholm — på en karta. Vad folk inte lär sig väcker lika många frågor som vad de lär sig. Hur kan man undgå att lägga märke till att London ligger i England? Man måste ha hört det tusentals gånger. Hur går det till?
Att lära sig saker är dock inte lätt. Hur ofta har jag inte försökt lära mig fågelsånger från skivor, försökt minnas namn på och typiska drag för vadare från fågelböcker och försökt se skillnad på havsörn och kungsörn i flykt över fälten vid Stureholm. Allt trögt, trots att jag vill lära. Inte räcker det med en genomlyssning eller en genomläsning. Inte räcker det med motivation. Det krävs förklaring och ansträngning.

Lärande förhindras ofta av att man gärna håller fast vid sina gamla föreställningar. Man ser och hör inte det nya som sägs. Man lägger inte märke till det man inte förstår, och man märker bara det som bekräftar ens egna fördomar. Den livliga debatten kring ”Klass 9A” bekräftar i sig att man gärna läser in det man själv vill se. Åsikterna är många, och ibland undrar jag om det är samma program vi sett. Lärarna på tv är skickliga, om än inte märkvärdigt duktiga. Själv tänker jag på hur mycket bättre lektioner jag skulle kunna hålla om jag tillsammans med andra lärare bara hade en enda klass. Hur mycket bättre skulle jag inte kunna göra mina saker?

Jag tror, precis som den lite självgode matteläraren Stavros Louca, att skolans brister mycket handlar om bristande undervisning. Och jag tror skolan skulle lyckas lära ut mer om lärare undervisade mindre. Helsingborgs gamle förvaltningschef, Leif Olin, skrev nyligen en insändare utifrån lärarna i ”Klass 9A”. Han ansåg lärare borde kräva att få undervisa mer. Har han inte sett villkoren för lärarna i tv-serien? Olin tror det är lätt att undervisa. Man läser några år på lärarhögskolan, och sedan kan man hålla på timme ut och timme in och dra det man lärt sig en gång. Man behöver inte tänka igenom vad man gör, hur man gör det eller varför man gör det.

Visst varierar lärares skicklighet, och visst har facken en tendens, som Olin skriver, att säga att alla med examen är lika skickliga. Men förklaringen till att man in skolan inte intresserar sig särskilt för lärandet är den ekonomiska styrningen av den kommunala skolan. För systemet är undervisningens kvalitet likgiltig. Det viktiga är att budgeten går ihop – och i någon mån att det inte sätts för många IG. Lärare är alltid betydelselösa, de fyller ett pass i schemat oavsett om de är bra eller dåliga. Ekonomiskt bäst är unga, obehöriga och vikarierande lärare.

Helsingborg har ganska få lärare i sina skolor, och på privatskolorna har man normalt än färre. Enklast drar man ner antalet lärare genom att ha lärarlösa lektioner, ämnesövergripande studier och eget arbete, och detta är orsaken till att friskolor och kommunpolitiker så gärna talar om elevers eget ansvar och om självständigt arbete. Det handlar om pengar – och vinster.
Lärartätheten har sjunkit i svenska skolor och det har direkt lett till sänkt kunskapsnivå menar Peter Fredriksson och Björn Öckert i en rapport som kom vid årsskiftet från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Något att läsa för ansvariga? Man får – vem trodde något annat – vad man betalar för.

I höstas var jag på en informationskväll på Kunskapsskolan, och rektorn berättade stolt att det var en skola som gav valuta för där var lärarna med eleverna nästan hela tiden. Lärarna behövde inte förbereda sig eftersom alla kunskaper och uppgifter fanns i ett datanätverk. Förutom att spara på lärare sparade man på läromedel. Allt liknande en slimmad industriproduktion, och läraren hade reducerats till coach som det heter i nypedagogiken; det vill säga till en motiverande, tjatande kontrollant och tidsstudieman.

Åh, du nya, sköna skola. Men skolan dör när lärare inte vet varför de gör något utan bara administrera uppgifter och katalogiserar resultat.
Förutom det ekonomiska motivet till att självständigt arbete spritts är väl en orsak att det är bekvämt för lärare och elever. Och det kan väl vara bra, trivsel är viktigt. Det finns dock en rad studier som visar att eget arbete, individualisering och självstudier knappast är särskilt effektivt lärande.
En konsekvens av den vitt spridda individualiseringen är att ansvaret flyttas över på eleven – varje misslyckande är ditt eget fel. Egentligen frodas en skolkultur som är på tvärs med läroplanens demokratisyn och på tvärs med vad vi vet om att lärande stimuleras av kollektiva och kooperativa arbetsformer.
I tv syns inget eget arbete. Där är drill och dialog. Gott så.

Björn Rosdahl
bjorn.rosdahl@helsingborg.se